Jag vill bara veta vad som händer. Hur det kommer bli. Ska jag gå vidare eller stanna kvar? Men jag får ha tålamod. 3 dagar till. Tålamod har aldrig varit min starkaste sida.
Vill fly igen. Flytta till ett annat land. Men jag har testat det förut. Funkar inte. Saknaden efter familj och vänner är för stor. Har så underbara människor omkring mig. Men dom kan inte fylla hålet i mitt hjärta.
Tänker på varför det är så svårt att ändra gamla vanor. För min del är det nog tröttheten som gör det jobbigt. "jag borde göra det här men fan va trött jag är, tar det enklaste snabbaste istället". Har ju insett att jag får leva med tröttheten. Har ju varit så sen jag va bäbis. Mamma fick väcka mig när jag skulle äta.
Men hur fan hanterar man den? Hur gör man för att inte gå på autopilot och drömma sig igenom sitt liv? Vill inte vakna när jag är gammal och inse att jag lika gärna hade kunnat ge fan i att existera.
Om jag bara kunde bestämma mig för vad jag vill ha. Vad jag vill göra. Vad jag orkar. Men jag känner så olika beroende på humör/trötthet. Ständigt velande, ständigt sökande.
Måste sova. Annars blir morgondagen jobbigare än vanligt.
3 åsikter om detta:
Usch, det är inte lätt när man inte vet vad man vill...Där är vi nog alla lite då och då...men gäller det stora beslut är det ju definitivt frustrerande. Önskar dig lycka till, vännen.
Sv: Jag renade faktiskt mitt hem riktigt här om dagen...nu är det mer det fysika som stör...fukt, flugor, råttor...Tror det är dags att ge sig vidare...
Ta hand om dig.
Kram!
Är du konstant trött och inte kan sova, eller sover du jämnt ?
Det är verkligen inte roligt när man inte kan sova trots att ögonen och kroppen är så trött...
Det är hemskt att inte veta vilken väg man ska ta genom livet, har stått vid så många vägskäl och haft sådan hemsk ångest vid varje val jag skulle ta..
Men det finns hopp vännen, ge bara inte upp, jag tror på dig och att du kommer att hitta din väg och att du kommer ta makten över Mr ångest...
Stora kramen på dig..
Skicka en kommentar