onsdagen den 9:e november 2011

Dikt

I still weep,
for you,
I weep.
In the darkness,
of my heart,
where noone sees,
and you wont know,
I weep,
for what was lost.

As the memories fade,
so do you,
leaving my heart,
and my mind,
so I weep,
because I have to forgett,
and for what will never be.
I weep for us.

/copyright - Jag

3 åsikter om detta:

Månhäxan sa...

Så vackert skrivet, vännen...Känner så väl igen smärtan du så väl lyckats förmedla i din dikt.
Ta hand om dig, vännen och önskar dig allt gott.
Kram!

Madeleine sa...

Vilken fin dikt. det är nästan så man kan ta på den smärta du känner.

Var rädd om dig.. kram

Varghonan sa...

Tack finaste vänner! <3 :)
Kram på er.