Snoris

Så vart jag "äntligen" sjuk. Föredrar verkligen att vara frisk men vart så irriterad på att gå omkring och känna av en förkylning som vägrade släppa taget eller bryta ut. Då kan jag ju inte träna ordentligt.
Så visst nu blir det några dagar helt utan träning men å andra sidan blir jag frisk snart och då blir det hård träning! :)

Känner mig nöjd med vägen som jag lite smått börjar vandra från min gamla invanda stig. Även om jag inte gjort några drastiska ändringar i vardagen så har jag iallafall börjat med tankarna. Varje gång jag leker med tanken på att äntligen lämna stockholm så får jag bara positiva känslor som strömmar igenom mig.
Visst det är omöjligt att veta om det kommer bli så bra som det låter i mitt huvud men jag måste ju chansa!

Hoppas på att få en ny medlem i familjen till helgen. Myran har varit så ensam efter att Kasper flyttade så jag bestämde mig för att skaffa en kompis till henne. En som inte hatar henne och som tycker om att leka. Hon är 8 månader och super söt! Fastnade för alla katter på katthemmet men jag tror att den här tjejen som jag valt ut kommer klicka väldigt bra med Myran och det är det viktigaste.

Jag önskar jag hade en gård och kunde ge alla hemlösa katter ett kärleksfullt hem. Det var så sorgligt att se dom där med sina visa, sorgsna ögon som betraktade en. Nästan som om dom frågade mig varför dom blivit övergivna (vadå projektera sina egna tankar? :P ).

Jag vill så gärna att alla i världen ska få känna kärlek och glädje. Om alla gjorde det skulle världen se så annorlunda ut. Man kan ju alltid drömma.


/snorvargen